Lorylay

Idag gick vi upp i tid, eller som vi brukar göra om dagarna jag & Svea. Hon vaknade redan 08.20 så steg upp och stände om sambon han behövde sova kände jag på mig då han varit död hela veckan efter jobbet. Hans kropp är inte van vid att arbeta^^
Åkte inom Amnesty en runda för att hitta byxor till Halloween festen, men nej alla var för små. Inte vet jag hur storlekarna räknas på kostymbyxor för 40 & 42 går inte på mig.... så stor känner jag mig inte. Suck. Så nu vet jag inte hur jag ska göra, vill inte köpa ett par helt nya för massa pengar bara för en fest...
Kan väl erkänna mitt tålamod och humör inte är på topp direkt av lite olika anledningar och min egen kropp är jag inte alls nöjd med just nu. Jag vet det tar tid efter en graviditet att allt ska gå tillbaka men man behöver inte känna sig som en heffaklump direkt.
Ett gymkort hade man inte sagt nej till, men dom pengarna finns inte just nu och så död som mannen är efter jobbet hade han inte fixat vara själv med tösen om jag ska träna x antal ggr per vecka. Tur sommaren är långt borta, nu kan man gömma sig i fula tjocka kläder.

Blir inget idag hos Lisa eftersom Carros pojk är dålig. Så dom ska bara ha lite tjejkväll med dricka och klart jag fick komma med Svea men kändes väl inte helt ok. Kan säkert åka själv för sambon men är inte på humör...

Börjar nog lite så smått få 30 års kris.... dagarna/ månaderna går så fort man hinner inte med. Jag hade lite andra planer & tankar på hur livet skulle se ut när man var 30.......
Ibland kommer livet ikapp en av olika anledningar, och man inser att allt vara inte för evigt. Så nej man måste verkligen ta vara på alla bra dagar man har.